MeNotReal

Tjej med många tankar och särskrivningar!

Ååh klaga <3

Kategori: Känslor/Jobbiga saker

Jag tycker inte om att varje gång vi har bildlektion så prata Fia alltid bort nästan halva lektionen, så man hinner knappt börja med något och det stör mig fruktansvärt. Idag t ex så vi skulle gå igenom vad vi sa om någon hemsk bild som någon hade gjort när våran lärare inte var där sen gick hon in på andra kända tavlor och frågade vad man typ kände igen.. Jag ville hellre försöka göra klart någonting eller börja på något nytt jag har jätte många bilder i huvdet som jag skulle vilja rita.
"Ja, nu har ni en halv timme kvar av lektionen" JAHA?! VAD SKA VI GÖRA DÅ? TA FRAM PAPPER OCH PENNA OCH TRO ATT JAG HINNER RITA NÅGOT SOM INTE TAR SÅ LÅNG TID?! :@ GRRR jag tycker iaf inte om det! Har jag bild så vill jag rita eller måla, inte sitta och lyssna om vad man ser på ett pappet och veta vad som är mest känt. GAH!
OM jag vill lära mig nåt på bilden så är det eventuellt angående färg eller olika tekniker på.... saker D:
Bild är faktiskt rätt tråkig D:


Jag förstår inte varför jag alltid måste göra jobbiga beslut som måste göras för mitt eget bästa.
Att total radera någon ur mitt liv är skit jobbigt och jag önskar ibland att jag inte behövde må så dåligt över någon som en gång för länge sen gjort mig glad och lycklig. Det känns nästan fel att säga så men det är tyvärr sant.
Och jag hatar att bli påmind om personer man försöker glömma, t ex genom musik. Jag blir påmind av så många pga artister eller låtar. Jag vill att Placebo ska vara mitt band! Jag vill inte bli påmind av någon när jag lyssnar på underbara älskade Placebo, samma gäller Kent och mycket annan musik jag har på min iPod och dator, det är inte precis som att jag kan radera musik också. FAN att man ska "ha så mycket gemensamt" BLÄÄ!!
Jag hatar det här!
Varför ska jag behöva känna ångest för att lära känna någon? Varför kan jag inte hantera alla känslor, jag som inte ens har en aning om vad det är för känslor jag har i kroppen.. Jag blir ledsen, arg, besviken, rädd.. allt på en gång så jag vet inte hur jag ska agera. Jag försöker väl mest tränga bort mina tankar och vara glad igen men hur länge kommer det fungera? D: bläää D: varför ska det vara så mycket känslor just nu D: Jag ska ju må bra!

Kommentarer


Kommentera inlägget här: