Jag har nästan längtat efter den dagen!
På måndag ska jag åka till stan för att kolla mina njurar, de ska röntgas för att kolla om jag har njursten... tror jag de var.
Efter ett år av att inte kunna gjort något när man fått ont, så kanske man får en lösning :D
Jag hopps nästan att de hittar något så jag slipper ha mer ont.
Ett år är ändå rätt mycket och det hemska är att ibland har jag vant mig vid att det gör jätte ont, men det ska det bli ändring på = D

Jag tycker det är hemskt när jag får höra att personer inte tycker om att vara på sjukhus, som om det betyder något dåligt. Jag ser det som att man får hjälp för det problem man har. Visst, det kan också bero på vad för problem man har och hur allvarligt det är. Men "sjukhus-människor" hjälper en bli bättre än vad man var innan, försöker iaf.
Om jag har ont till exempel, blir det nästan bättre när jag vet att jag ska till ett sjukhus för då vet jag att det kan bli bättre även fast det inte alla gånger blir det. Det är som en trygghet. Sen kanske jag inte alla gånger tycker om att ta blodprov eller andra tester men om jag vet att jag kommer bli bättre pga det gör jag det iaf.

Jag hade en stor skräck för att ha blodprov. Ni vet, ett litet stick i fingret. Jag är fortfarande rädd för det men nu är jag "van" att ta det så de gör inte lika "ont". Sprutor ska vi inte ens prata om! när jag gick i.. åttan-nian nångång, skulle jag ta nån spruta för att vi skulle utomlands.. Jag grät, jag tyckte det gjorde så ont!
Ja just de, jag vet iaf att simon minns när vi var i Dorotea, när jag fick en sticka i foten. Jag grät för det också och det var typ 4 månader sen?

Men men, Jag tycker iaf att sjukhus är någonting bra och hoppas bara att alla kan tycka det.