MeNotReal

Ibland ligger jag på golvet. tittar upp på de vita taket
tittar på de streck som finns på taket.
Jag vill drömma mig iväg, bort från allt
till ett dröm-land, med baby rosa och baby blåa moln
ett fint shock-rosa hus som ser alldeles för litet ut för att kunna gå in i.
Den har en allt förstor balkong på framsidan och en allt för liten dörr
runt omkring är de en grön-gul åker med massa högt gräs som
småsticks mot mina bara ben.
Jag har en knä lång vid sommrig kjol och ett tunnt vitt linne och
springer mot mig shock-rosa hus.
Jag vet att det finns varma bullar, kakor och mjölk där inne.

Jag kommer inte in i huset, så jag måste tillbringa natten utom hus.
Jag lägger mig i det höga gräset och tittar upp mot stjärnorna,
ser en sattelit sakta röra sig över himmla-valvet.
Jag funderar på om jag kommer hitta en vän jag kan prata med,
prata om allt, från den där ensamma satelliten,
till hur grönt gräset kan bli..
Jag känner hur kylar kommer allt mer
jag känner mig ensam, vill in i huset och lägga mig i
den runda sängen med massa kuddar omkring mig.
lägga mig under det stora varma syntet täcket.

Jag önskar att jag inte var så ensam
jag sätter mig upp i gräset, tittar bort mot horisonten
där solen försvann för ett tag sen.
*Suck* jag vill ha en värmande filt  som värmer mig i denna natt kyla.
Jag försöker värma mina armar genom
att stryka mina iskalla händer mot dom.
Jag sitter och tittar bort åt, med knäna
mot halsen och armarna runt benen.
Jag fryser så. "Varför kan de inte bli dag igen i mitt dröm-land?"

Rätt som de är de nån bakom mig lägger en filt om min kalla kropp
jag vänder mig om för att se vem de är men jag kan inte se...
Och som i ett poff är personen borta igen.
Jag blir så glad och varm igen, kan inte sluta le.
Någon vet att jag finns, någon brydde sig om mig för en sekund.
"Vem var de som gav mig en värmande filt?
Kommer jag nånsn träffa den igen?
Varför försvann den så fort.
Vi kunde bli bästa vänner! "
Jag ler åt tanken, hoppas att jag träffar personen igen.

Mitt underbara dröm-land är inte längre rosa och fluffigt
de är grått och svart och det finns inte längre några färger
de ända som har en färg är filten jag har omkring mig
den är klarblå med rosa prickar i olika nyanser på

Jag kan se konturen av någon kommer gå mot mig.
Drömmer jag eller är de någon fler än jag här i dröm-landet?
Jag vill inte om nypa mig får att se om de är sanning.
Jag orkar inte vara själv längre.
Jag vill inte vakna och vara själv.
Jag reser mig, tittar bort mot de som ser ut att vara en person
den står mot den där horisonten där nu solen sakta stiger upp.
den stannar, jag springer fram till den.
Den vänder sig om, jag springer ännu fortare för att hinna fram innan den försvinner
jag ropar ;
"Försvinn inte, jag behöver dig!"

Poff så är den borta igen.
Jag sätter mig på knä, känner mig så övergiven
börjar fnyfta för mig själv, tillochmed grina lite
håller händerna för mina ögon...
jag vill inte vara kvar i detta så kallade dröm-land

Helt plötsligt känner jag en hand mot min axel.
Jag tänker för mig själv, 
"om jag vänder mig om kommer den bara
försvinna och jag kommer känna mig ensam igen"
den vänder mig om och tar mig i sin famn.
jag känner hjärtslagen
"jag är inte själv! "
jag vill se vem de är men de ända jag ser är ett tomt ansikte.
men om han hade ett ansikte skulle de nog vara en kille
men jag bryr mig inte, jag är inte själv längre.
jag kan inte sluta grina jag känner mig så svag p.g.a. de
han bär mig in i huset, som verken är grått eller shock-rosa
den har en blandning av grått och rosa, inte alls fint

Jag funderar på om färgerna i dröm-landet har med hur jag mår att göra.
känner mig på något sätt fortfarande tom på insida.
köket som jag har föreställt mig var inte alls
så som jag hade tänk mig, kakorna och bullarna var gröna av mögel
och mjölken var också grön. Jag mådde bara illa av att titta in i köket

Han bär in mig i ett rum jag inte hade tänkt skulle finnas där
de var mörk blått med röda ränder överallt
"de här måste vara hans dröm rum."
han lindar in mig i hans täcke, jag kan känna hur värmen kommer tillbaka.
Min kjol börjar få den där sommriga färgen igen
känner en glad känsla växa inom mig