Idag har varit en sån tråkig dag.
Jag har kännt mig ful och ecklig.. totalt värdelös.
Bara legat i sängen och tänkt typ..
Mamma och pappa har t.o.m. frågat vad som är fel :O

För mycket "varför" snurrar runt i mitt huvud.
"varför" och "om".

Jag vet inte vad de är jag känner längre.
Här om kvällen var jag så glad hade grymt mycket överskotts energi och kunde inte sitta still.
Nu vill jag helst vara själv, vill inte att nån ska prata med mig.
Jag vill kunna tänka och reda ut allt som är "fel" i mitt huvud, ta bort alla "om" och "varför".
Men jag kan inte, jag vet inte hur man gör..

Jag vill inte bo kvar här, jag vill bara bort, bort från allt och alla. Jag orkar inte med de här.
Jag vill kunna göra vad jag vill, när jag vill och ingen ska behöva bry sig..
Jag saknar ibland när de faktiskt fanns en sån tid i mitt liv..


En annan sak jag nu kom på.
Hur kan folk säga och tycka att jag är på nåt sätt fin.
Jag känner mig så långt i från fin söt snygg what ever.
Varför kan inte jag också tycka som alla andra?
T____T visst de där kanske inte lät bra,
 men jag vill kunna ta åt mig av vad alla andra säger om mig,
jag gör inte de, fanns en gång i mitt liv jag tog åt mig, men...
den delen av mitt liv får jag inte minnas, de skadar mig bara.

Ple jag vet inte längre varför jag skriver allt de här.
Jag förstår inte själv vad de är jag vill.

KLAGA KLAGA
Jag vet att jag klagar över hur mitt (nog i andras ögon) perfekta liv.
Förlåt